I förrgår läste jag som säkert många andra Stina-Lees blogg och möttes av ett otroligt bra inlägg om att leva i nuet och att verkligen värdesätta den tid vi har just nu och här. Efter att ha läst inlägget kände jag hur inspirerad jag blev samtidigt som jag förundras över hur hon alltid lyckas sätta ord på saker och ting man själv inte riktigt kan sätta fingret på. Vargång jag läser hennes blogg tycks jag mötas av ett inlägg som verkligen är skrivet med hjärtat och som i slätändan alltid har en meningen eller en baktanke. Trots att inläggen har blivit färre och färre så tycker jag istället att varje inlägg har det lilla extra och som verkligen gör att man återkommer till hennes blogg gång på gång.

För att gå vidare - Igår då jag slog mig ner på bussen påväg mot jobbet stannade vi på en hållplats och en gammal tant skulle på. Det tog inte många hundradelar innan jag fördes tillbaka till Stinas inlägg och fann det som en ypperlig chans att hjälpa till. SÅ glad i hågen så hjälpte jag ju den gamla tanten på bussen med sin rullator och inga problem var det väl med den saken, glad blev hon såklart också! Den korta biten som återstod in till stan satt vi och småpratade och då vi väl skulle ut igen så såg jag det som en självklarhet att hjälpa till även då. Dessvärre så gick det inte lika bra denna gång och just som hon tänkte köra ner sin rullator på gatan så sänktes bussen (nivet när man ska av och på brukas den sänkas för att göra det lättare) vilket resulterade i att hennes däck kilades fast UNDER bussen. JAHAPP, där stod jag. Drog och slet i rullatorn och försökte sparka på däcken för att dom skulle släppa litegranna och jag skulle kunna dra ut den, men nejdå förgäves. Den satt där den satt och gudarna vet vad jag kämpade samtidigt som stackars tanten var alldeles skärrad varpå hon upprepade "jag har då aldrig varit med om maken". Lyckligtvis slutade det men att en jobbarkompis till mig också kom ut och hjälpa till vilket resulterade att vi slutligen kunde slutföra mitt försök till att vara en hjälpsam liten själ med ett gott hjärta.    

Så vad har vi lärt oss av detta?
JO, kanske går det inte alltid som man tänkt sig och ibland kanske man tillochmed blir bortschasad då man försöker vara snäll och ska hjälpa till. Men till 99,9% av gångerna så är din hjälp uppskattad och många gånger kan din hjälp (som i det här fallet var en väldigt simpel grej) hjälpa till oerhört mycket och underlätta för andra! 
Men som med allt annat, man kan aldrig veta med säkerhet innan man har försökt!♥